En presentation av mig själv, Alexander Ravenna.

Mitt intresse för allt det här började för cirka 10 år sedan.
Det var då jag började med trevande försök att lära mig bygga primitiva pilbågar. Men egentligen började det hela redan när jag som liten grabb i Malmö, sprang runt i Rörsjöparken och sköt med min lilla glasfiberpilbåge på gamla ölburkar och fantiserade som smågrabbar gör.
Men eftersom tiden gick och man hade skjutit bort alla sina pilar och modifierat om pilbågen flera gånger så att den inte gick att skjuta med längre, så försvann intresset efterhand och man blev vuxen och hela den biten, ja ni vet säkert själva.

Efter att ha arbetat som bartender i 17 år, så tröttnade jag på den biten, och ville bara fördjupa ännu mera i olika gamla tekniker. Det blev att man började köpa många böcker och läsa väldigt mycket om pilbågar. Man kände sig rätt ensam med vad man höll på med och det fanns liksom inte någon att diskutera och bolla problem med. Men det blev det snabbt ändring på när jag fick ett ALU jobb i Fotevikens Vikinga by. Det hela tog fart på riktigt när jag fick att annat ALU och kom till Vikingabyn i Hög, där kändes det som att man hade hittat hem på nåt sätt. Där knöt jag vänskapsband med många trevliga och duktiga människor som framförallt förstod och uppskattade vad man höll på med. Arkeologer, flintsmeder, smeder, vasstaksläggare och så vidare. Det gav mig ytterligare inspiration och energi att utveckla mig själv på mina olika områden.

Våren 1999 var det dags igen för ett ALU. Och se där, på Glimmingehus Borg skulle man bygga ett hantverkshus och då behövde man en handräckare till vasstaksläggaren. Jag hoppade naturligtvis på jobbet och fick där tillfället att lära mig binda vasstak av en proffessionel hantverkare.

Jägarstenåldern har varit en stark inspirationkälla för mig. Speciellt intressant är det när man bor som jag här i södra Skåne där det fullkomligt dräller av inofficiella fynd, som lantbrukare har hittat på sina åkrar. Eller barnfamiljer som badat vid sydkusten och kommer hem med några pilspetsar av flinta, som ungarna hittat ibland sanddynorna. Själv har jag väldigt svårt att låta bli att snoka i plog fåror efter diverse flintföremål, i synnerhet när man bor intill en gammal mosse som innehåller en gammal bronsåldersgrav. Efterhand som tiden har gått har jag blivit intresserad även utav andra tekniker. Som till exempel, hur tvinnar man olika växt och djurfibrer till starka snören och rep? Hur gör jag animaliskt klister? Hur fettgarvar man hjortskinn? Hur gör man upp eld med bara pinnar?
Hur gör man en flintyxa bäst och hur fungerar den?
Det har varit mitt stora intresse, att samla kunskap om något som verkar intressant. Sedan gå ut i naturen och hämta hem materialet, skapa, bygga , konstruera och till slut lära sig bruka föremålen till sitt ändamål.
Där står jag idag och känner att det finns hur mycket som helst kvar att göra.

Maila mig på