Det mesta jag kommer att skriva om här har jag hämtat från World Atl-atl Magazine som finns på Internet. Jag har inte kunnat hitta någon information om detta någon annanstans. Framförallt så vill jag i alla fall försöka ta reda på om man har hittat några fynd ifrån våra trakter som skulle kunna klassificera som atl-atl. Jag har svårt att tro att vi här uppe i norr inte skulle ha använt oss utav atl-atl. Man tror att atl-atl kom ifrån Europa för över 30 000 år sedan. Sedan spreds den vidare och för 12 000 år, sedan tog man den med sig in i nuvarande Amerika där den spreds vidare över hela kontinenten ner till Syd-Amerika.
Men som man vet idag jämförelsevis med pilbågen så "uppfanns" pilbågen i olika delar av världen. Så skulle det kunna vara med atl-atl åxå, naturligtvis!

Man vet att när Conquistadorerna kom över till Amerika så fick dom duktigt på pälsen utav Aztekerna. Det blev det mest fruktade vapnet av spanjorerna just för att dom med lätthet penetrerade deras rustningar.
Då pratar vi om, som ni kanske redan vet, bara 500 år sedan. Inuiterna har även dom använt sig utav atl-atl. Sittande från sina kajaker kastade man iväg sina tunna spjut mot sina bytesdjur. Aboriginerna i Australien jagade hoppande kängurur med atl-atl.

Rent tekniskt så är atl-atl en kastanordning som gör att man kan få iväg ett spjut med mycket mer kraft, än om man bara använder sig utav sin egen arm. Atl-atl är i två delar. Den består utav en smal avlång träbit, med en krok i den ena änden där man fäster spjutet. I den andra änden har du handtaget. Det är denna del som är atl-atl. Från och med nu så döper jag om den till ett mer förståligt ord nämligen, Kastträ. Den andra delen är projektilen.
Det finns inget riktigt bra svenskt namn att ta till här tycker jag. Den är alldeles för tunn och kort för att kallas för spjut. Och alldeles för stor för att kallas pil. På engelska säger man dart. Jag fortsätter att kalla det för spjut så länge tills vi kommer på nåt bättre. Vad som är väldigt viktigt med spjutet är att det skall vara flexibelt och kunna böja sig ,lagra energi och fjädra iväg, och lämna kastträet i exakt rätt ögonblick. Detta är mycket viktigt.
Så ni kan lägga ifrån er kvastskaftet med en gång och gå ner på byggfirman och köpa lite 10mm rundstav istället. Tro mig, jag stod själv länge och kastade med rent för styva spjut och kunde inte begripa vad som var fel. Spjutet bör ha någon form utav styrfjädrar där bak och en vikt därframme är åxå viktigt. Den skall i princip se ut som en stor jättepil till en pilbåge. I bakkant gör man en liten fördjupning för att fästa kroken. Dom här prylarna är inte så svåra att bygga själv. Så det är bara att sätta igång, det finns alldeles för lite folk som kastar atl-atl.

Man fäster spjutet i bakkanten, i kroken på kastträet. Sedan lägger man spjutet parallellt med kastträet. Håller sedan med tumme och pekfinger om spjutet. Stå bredbent, luta dig tillbaka, sträck ut den armen du inte kastar med framför dig, för balansens skull, och dra iväg spjutet med kraft. Se vidare på bilderna om kastmomentet. Det är ganska svårt i början men till slut så hittar dom flesta tekniken. Det som känns avigt är att man ska hålla om kastträet samtidigt som man skall nypa tag om spjutet. Få detta att fungera med en hand är det som är svårast. Det gäller att fördela fingrarna rätt.